Klicka på respektive alpacka för att läsa mer om henne eller honom.

Alladin

Choko

Geisha


Kaktus

Liqoritza

Vanilla

Alpackan ger ett lättare och mjukare garn och det torkar fortare än garn från får.
Den mjukaste ullen använder vi till plagg som t.ex sjalar, tröjor, mössor m.m. Den inte fullt så mjuka ullen använder vi till sockar och ev. vantar för att få en bättre slitstyrka.
Vi klipper våra alpackor varje eller vartannat år beroende på individ. När vi har klippt djuren rensar, tvättar, sorterar och kardar vi ullen. När detta arbete är gjort sätter vi oss vid våra spinnrockar och spinner ullen till härligt garn. Den mjuka klädullen är bara en liten del av det som klipps, detta gör att mängden ull inte blir så stor efter varje djur, därför väljer vi med omsorg vad vi tillverkar av den.

Alpackan är ett kameldjur från Peru som är besläktat med lama. Den avlas för sitt mycket fina hår som ofta kallas alpackaull. Alpackans närmaste släkting är den utrotningshotade vikunjan. Det finns två typer av alpacka, Suri och Huacaya. Suri får ull som formar sig i pennor som kan liknas vid rastaflätor. Huacaya har en mycket fin och tät ull som blir så tät och varm att djuren måste klippas varje vår för att inte få värmeslag. Huacaya är betydligt vanligare än Suri.

Pälsen från sadeln ger den finaste ullen, halsen en mellankvalitet och resten av ullen blir grövre och slitstarkare ju längre ner på djuret det växer. Under Inkariket avlades alpackor mycket målmedvetet för ullen och man utvecklade 22 grundfärger och drygt 250 nyanser på alpackorna och man åstadkom ull än mjukare än den som finns i modern tid. Alpackornas grundfärger är vit, svart och flera gråa och bruna nyanser samt rosagrå och stålblå.
Alpackan har en partåig fot med trampdyna och två klor. Tänderna växer ibland mer än vad den naturligt kan hålla efter med kost så den måste få sina tänder manuellt slipade. Hingstarna får vid 4 års ålder kamptänder som filas ner eller sågas av med en diamanttråd. En alpackas dräktighet löper vanligtvis över 50 veckor men kan variera +/- 14 dagar och hondjuret betäcks vanligtvis två veckor efter sin förra födsel och föder på så sätt ett föl varje år.

Alpackan har en förväntad livslängd på 20-25 år. Under spanjorernas invasion av Peru slaktades nästan hela stammen av alpacka och endast de djur som flydde upp till högländerna med sina ägare överlevde. Det naturliga urval som tvingades fram av det extrema klimatet är sannolikt anledningen till att alpackan fortfarande är ett mycket tåligt och motståndskraftigt djur som klarar många olika typer av klimat och sällan angrips av sjukdomar.
Den nuvarande aveln har pågått sedan mitten av 1800-talet och man räknar med att inom hundra år åstadkomma en kvalitet av nuvarande stam som motsvarar den som fanns före spanjorernas invasion.

Alpackor har ett rikt "språk" bestående av hummande läten, som ibland kan låta likt en människa som talar med handen för munnen. De har ett varierat kroppspråk där de höjer och sänker huvudet och vinklar öronen på olika sätt. Alpackor kan likt lamor "spottas". Det är inte saliv inblandad i deras spott utan de kräks upp magsyra och halvsmält maginnehåll. Alpackorna är ovilliga att spotta och gör det då nästan uteslutande mot andra alpackor och mycket sällan mot människor.

Alpackor är mycket utpräglade flockdjur och måste leva tillsammans med andra alpackor. En stressad alpacka kan få magsår som inte går att bota.
© Brink ull- och glashantverk 2012